Mikaela-This is My Life!

Nu i natt hände något högst sällsynt,jobbigt men samtidigt lite lättande.
Jag har inte kunnat visa den sidan för Thomas,
inte ens för mig själv knappt.

Jag har gråtit,gråtit och gråtit i natt,
fan vad jag saknar dig pappa <3

Sex år är en lång tid,
självklart har jag gråtit över det många gånger,
men har sedan flera år tillbaka "vägrat" låta mig själv vara svag och kunna vara ledsen över det.

Tänk vad allting hade kunnat vara annorlunda,
vad lyckliga alla i familjen skulle vara.
En hel familj med den största pusselbiten på plats,
Pappa <3

Vad mycket hat som den där jävla cancern hade med sig.
Kan inte förstå varför just Min Pappa skulle få den där jävla sjukdommen.
Världens mest underbara Pappa
<3

Om det fanns någonting jag kunde göra för att bara få träffa dig igen pappa,
vad som helst så skulle jag göra det
Kunde det inte varit jag som fick den dumma cancern istället!!!

Jag saknar dig så mycket <3

Nånting borde det finnas på den "andra sidan",
inte någon Gud eller något sådant,
men en plats där varken smärta eller sjukdommar exicterar.

På ett sätt är jag glad att vi ville minnas dig som levande Pappa,
vet inte om jag hade klarat av att se dig ligga där på sängen livlös.
Men när sköterskerna berättade att minuterna efter ditt sista andetag
hade ditt ansikte & kropp fått tillbaka sitt friska utseende...
All kortison hade försvunnit från din kropp.
Jag hade velat minnas dig som du såg ut innan cancern tog över din kropp.
Jag får fullt med tårar i mina ögon när jag vet att jag hade kunnat minnas den absolut sista
gången jag såg dig som en "frisk" människa.

Min Pappa som frisk
vilken dröm!

ÄLSKAR DIG SÅ FRUKTANSVÄRT MYCKET PAPPA!!!!!

Du skulle vara världens bästa morfar till lilla Isadora <3

Min älskade Pappa,
Du finns Alltid i mina tankar

För din skull orkar jag kämpa,
för jag vet att du vill att jag ska göra Pappa

<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3